Det ska pirra lite...

Har önskat blogga så länge, men liksom inte riktigt satt mig in i hur man gör... Det är säkert oerhört tekniskt krävande.. har jag tänkt, och jag är ju allergisk mot teknik. Får utslag och andningssvårigheter bara jag närmar mig en elpanna. Så kommer det en ängel på jobbet och visar att det är världens enklaste manöver att sätt igång och blogga. Yes!! Försök stoppa mig nu!

Tja i och för sig har jag väl lite uppdrag just idag. Måste köpa mat till fiskarna och åka hem i god tid inför stundande middagsbesök ikväll. Övertog fiskar när jag köpte mitt hus för ett halvår sedan. Hade inte hjärta att säga nej till den norska familj som hade packat in sitt bohag i en av Statoils hyrlastbilar. Den var så full att sonen skulle ha fått sitta med akvariet i knät alla 16 timmar till Norge. Nej, självklart svarade jag "Ja, fiskar, absolut, det är ju en dröm..." intygade jag innerligt till den norska mamman. Hur sköter man dem? kom jag på att ropa efter lastbilen... Hon sträckte sig ut genom fönsterrutan och skrek; "Du matar dem en gång om dan, det är allt!" Kempegrejt! ropade jag tillbaka och tvivlade starkt på att det var allt! Efter ett besök i en djuraffär dagen efter var mina tvivel bekräftade och jag fick tömma plånboken på fiskutrustning.

Varje gång min 9-åriga dotter sitter vid akvariet och försöker hålla reda på vilken fisk hon har döpt till vilket namn, så tycker jag ändå att det är värt allt. Nu har hon dock försiktigt frågat om man kan byta in akvariet mot en kanin, för de är ju gosigare...

Gosigare...?! Fiskmat nästa!

Sagt & Gjort